Colosseum

 
Idag är i alla fall målet att redigera bilder till en fotobok till mamma. Jag lovade henne en för flera år sedan med vår resa till Kroatien, men den kommer jag inte ihåg någonting av vid det här laget (Oooops), så nu är det Rom som gäller! Vi var där fyra dagar för några veckor sedan, så det ska nog gå att minnas!

Mars 2013 - Egypt

För ett år sedan var jag inte här, utan långt bort i främmande land med 30 graders värme, kameler och fantastiska stjärnhimlar. Så jag tänkte att vi skulle titta lite på det såhär i efterhand.
 
Vi börjar med att jag var lycklig över att se en kamel. Tror att ryttaren håller på med sin mobil.
Det är sånt man gör när man är kamelryttare antar jag.
 
Hästar fanns också många, många. Blev imponerade av ryttarna för deras balans och hur de galopperade runt utan sadel och i bara grimma. Blev mindre imponerad av hur smala nästan alla hästar var även om de på den här bilden var ovanligt fina.
 
Fler hästar och bakgrundsbilden på min dator. Fast då är den svartvit. Kan aldrig bestämma mig för vad jag tycker är finast. Lite smalare de här, särskilt den längst till höger.
 
Vi åt mat på en restaurang som hade glömt att vi skulle komma och inte förberett någon mat. Men det gjorde inte så mycket för restaurangen låg precis vid Nilen och någon berättade om när en död häst flutit förbi. Det gjorde det inte nu som tur var.
 
Solen gick upp eller ner, det vet jag inte riktigt. Ned kanske för vi kom fram mitt i natten till hotellet efter detta trot jag, och en katt fick kattungar på tröskeln till min kompis rum.
 
Vi var i ett berg som flugit dit det var nu enligt vår guide och det mest fantastiska var att alla de här platserna fylls för gudstjänst. Lika häftigt som när Petersplatsen fylls i Rom tycker jag. Jag är dock lite osäker på Mariafiguren i taket som uppkommit av sig själv sägs det. Men om det är så undrar jag varför sånt aldrig händer längre. Eller om det gör det men vi hittar på förklaringar som gör att det aldrig uppmärksammas och allt förklaras med slump.
 
Men vi såg sådant här också och det gjorde ont i hjärtat. Det bor människor här. Detta är deras hem och de lever i, på och av sopor. På att elda dem och återanvända, sortera för att försöka hitta något att sälja. Eller något varmt, för öknen är kall på natten. Förut fanns det en massa grisar också men när svininfluensan kom så masslaktades de. Husen som ser ut att vara på väg att byggas är egentligen inte påväg någonting, de har varit så i evigheter.
 
Här är två åsnor och hur marken ser ut under deras fötter. I människors hem. Det gör så, så, ont att se. Men det finns hopp, det finns några koptiska nunnor som från ingenting har byggt upp ett sjukhus, en skola och ett hem för handikappade barn som tidigare ansågs vara en konsekvens av stängd och levde instängda i garderober. Där fanns bara värme och kärlek och så många leenden och det gjorde mig så glad att veta att de får mycket bidrag från Svenska Kyrkan. Att vår kyrkoskatt går till att rädda liv. Det är fantastiskt. Men samtidigt är det bara pengar. Det allra mest fantastiska är de människor, nunnorna i ordern, frivillig läkarna som volontärarbetar efter sina vanliga jobb. Människorna som valt att leva här bland soporna för att kunna bära de allra svagaste. 
 
Sedan åkte vi vidare eller tillbaka till Sinai där vi red kamel upp för berget där Moses kanske fick stentavlorna med de tio guds bud. Något av det mest fantastiska någonsin var när solen gick upp där på toppen.
 
Soluppgång över Sinai.
 
Det var ett år sedan. Jag kommer alltid ihåg när det var för jag vet att jag missade finalen på melodifestivalen. Det var och är inte så viktigt när man får se solen möta världen men det är ändå väldigt förankrat i mig. Det är så jag kommer ihåg. Sen kom jag hem och fick se en massa videos på Robins min när han vann. Iår ska jag istället sitta hemma i vår röda soffa och se på finalen tillsammans med min familj, men det tar vi då
 
Bonusbild:
Hur man på korrekt sätt åker motorcykel på motorvägen i Kairo
(där jag allvarligt trodde att jag skulle dö en stund):

Taizé

 
 
Det är bara dagar sedan jag kom hem ifrån Frankrike nu, och måste säga att det var otroligt vackert! Vanligtvis när jag tänkte på Frankrike är det Paris och andra städer som dyker upp, och även om jag någonstans visste att det fanns vacker natur där så tog det på något sätt ändå lite andan ur mig!

RSS 2.0